Ökad produktivitet möjliggör 4 dagars arbetsvecka
De företag som var digitala från starten av pandemin var mer produktiva och växte snabbare än icke-digitaliserade företag. Det visar en rapport från European Investment Bank.
Konceptet 4 dagars arbetsvecka är något som har diskuterats länge i Sverige och idén om att ge anställda ersättning i form av tid har väckt stort globalt intresse på senare år. Försök med arbetstidsförkortning sker på flera ställen runt om i världen: Spanien, Skottland och Nya Zeeland är bara några av länderna. På Island arbetar ungefär 85 procent av islänningarna fyradagarsvecka med full lön vilket resulterat i högre produktivitet och ökat välbefinnande. På Microsoft i Japan har 4-dagarsveckan testats, och Microsoft uppgav att produktiviteten gick upp med 40 procent under testperioden.
Försöken med fyra dagars veckors har mycket fokuserat på omvandlingen av kontorsarbetarnas liv. Detta nya normala skulle dock också kunna tillämpas på tillverkningsindustrin, lager och e-handel, där det finns ett arbetskraftsgap och där de brottas med att försöka förbättra produktiviteten och åtgärda problem i leveranskedjan. Cobotar kan hjälpa till att göra fyradagarsveckan till verklighet. De ökade produktivitetsnivåerna som kommer med automatisering kommer att underlätta en minskning av timmarna, vilket i sin tur förbättrar arbetsglädjen.
Automatisering med cobotar skiljer sig åt mot att traditionell automatisering som vanligtvis är dyr och tar lång tid att få i gång. Fördelarna med cobotar är att de är mycket snabba att installera, enkla att programmera och tillräckligt flexibla för att flyttas runt i verksamheten – fördelar som tidigare bara varit stora företag förunnade med traditionella robotar.
– Med cobotar kan tillverkningsprocessen bli mer effektiv, produktiviteten öka och du kan potentiellt producera mer på fyra dagar än på dagens fem, säger Ola Mellström, Universal Robots försäljningschef i Sverige.
Nya uppgifter ökar flexibiliteten
En annan aspekt på den ökade digitaliseringen är att utvecklingen gjorde det möjligt för många att arbeta hemifrån under pandemin. Och det vill man fortsätta med. En enkäten från Sveriges Ingenjörer visar att många av deras medlemmar skulle lämna arbetsgivaren som inte tillåter distansarbete – och de söker inte jobben där möjligheten saknas. Men distansarbete har inte varit möjligt för alla, flera branscher halkar efter då personalen ”alltid måste vara på plats”. Genom att automatisera delar av tillverkning, palletering och paketering kan medarbetare få möjlighet att göra andra uppgifter vilket i många fall kan göra det möjligt att genomföra vissa uppgifter på distans, och på så sätt öka flexibiliteten för medarbetarna. En sådan uppgift kan vara just att arbeta med cobotarna, som via integrerade komponenter, programvara och säkerhetstillbehör kan fjärrövervakas. Fjärrövervakningsverktyg låter användare spåra och övervaka cobotarnas prestanda utan att behöva gå på plats. Verktyget ger information om nyckeltal som sedan kan användas för att justera cobotarnas prestanda, vilket resulterar i förbättrad produktionseffektivitet och dessutom i minskad elförbrukning. Fjärråtkomstverktyg gör det även möjligt för tillverkare att programmera sina cobotar på distans.
– Det handlar inte om att byta ut människor med cobotar och göra människor överflödiga, utan om att stärka upp, avlasta och ge möjligheter. Människor behövs fortfarande men till andra typer av uppgifter, säger Ola Mellström och fortsätter: mänsklig skicklighet och arbetskraft är den enskilt största tillgången för alla tillverkningsföretag. Om du vill rekrytera människor, behålla dem och kunna ha en hållbar framtid måste du värdesätta medarbetarna och deras välbefinnande, och möta deras behov.
