03
lösning
Ket-Met köpte sin första cobot (UR10) 2016 för att öka den automatiska produktionen vid Mori Seiki-svarvarna. Efter en installations- och programmeringsperiod på två veckor visade sig coboten vara en god investering.
Coboten flyttar arbetsstycket på svarven eller fräsen, väntar tills det är färdigt, rengör muttrar och liknande med tryckluft och transporterar de färdiga delarna för tvättning. Förutom service av maskiner kan cobotar också användas för montering av delar och avgradning.
En cobot gör att operatörerna kan fokusera på mer krävande arbete, och kostar bara ungefär hälften av de årliga kostnaderna för en anställd i Finland.
Efter detta har Kalanen skaffat två cobotar till (UR10 och UR10e). Kalanen uppskattar att ROI (avkastning på investering) har tagit ungefär ett år att uppnå för varje cobot.
Anskaffningen av cobotar har visat sig vara ett avgörande och mycket viktigt beslut när det gäller företagets strategi.
”Med cobotar har vi kunnat minska lönekostnaderna per enhet i produktionen med mer än 40 % inom de områden där vi har använt dem. Nu har vi konkurrenskraftiga priser igen”, jublar Kalanen.
Företaget har fått beställningar från både nya och gamla kunder.
”Jag tror att det är mycket lättare för företaget att uppnå sina tillväxtmål med cobotar. Med varje cobot kan vi tillverka lika mycket som vi kan med en ny medarbetare, men till en lägre kostnad”, säger Kalanen.
En traditionell industrirobot hade inte varit den rätta lösningen för Ket-Met. Kostnaderna hade blivit högre och robotarna skulle ha krävt nya anläggningar med säkerhetsavstånd. Det hade varit svårt att integrera dem med maskinerna i de befintliga lokalerna.
”De gamla maskinerna är ofta långsamma och har så begränsade funktioner att ingen kan stå bredvid dem. Till exempel förlängde vår senaste UR-cobot livslängden på vår Hartford-fräsmaskin från 1990 med ett par år”, säger Kalanen.
Det är tradition hos företaget att uppkalla varje ny maskin efter namnsdagen den dag de infördes. Ket-Mets cobotar har fått de traditionella finska mansnamnen Vihtori, Eetu och Tatu.
Medarbetarna ser inte cobotar som ett hot mot sig själva eller sina jobb.
”Det är enkelt att programmera och använda cobotar. Det tar bara cirka två timmar att programmera en ny serie”, säger CNC-operatören Hanna Kautonen, som är ansvarig för programmeringen av cobotarna.
Förutom att sköta programmeringen måste människor kontrollera kvaliteten och säkerställa att alla delarnas sidor har önskad form och längd.
Ket-Mets robotar använder inte maskinvision, något som Ket-Mets medarbetare ser som ett bra utvecklingsmål för framtiden.
Kautonen säger att cobotar är tillförlitliga. Produktionsstörningar beror oftast på slitage av de blad som används vid bearbetning av rostfritt stål. Detta beror dock inte på användningen av cobotar.
”Cobotar har gjort vårt arbete lättare. Vi behöver inte övervaka processen hela tiden”, säger Kautonen.
Det bästa med förändringen är att den inte sker på bekostnad av operatörerna, utan snarare stöttar dem i deras arbete.
Ket-Met har inte behövt säga upp några medarbetare på grund av cobotarna. Tack vare cobotarna kan medarbetarna nu fokusera på mer kunskapsintensiva uppgifter som programmering och ändring av inställningar.
Cobotar är långsammare än industrirobotar. De långsammare armrörelserna hos cobotar är en egenskap som gör dem säkrare. Medarbetarna får mer tid att observera och – om nödvändigt – reagera på vad maskinen gör.
